Senaste om Bockstensmannen

Åkulla bokskogar ligger utanför Varberg. Området är känt just för sina bokskogar och sin vackra natur. I fjol ställdes åtta vandringsleder, av varierande längd, till besökandes förfogande. Vi valde två av dem: Längs "Bexells talande stenar" finns hundratals inskriptioner med ordspråk gjorda för över hundra år sedan på uppdrag av dåvarande riksdagsmannen Bexell. När vi kom till vårt andra val, "Bockstensrundan" möttes vi av en äldre man:
- Det är jag som är guiden, presenterade han sig.
Det visade sig vara något av en konspirationsteoretiker vi träffat på där cirka 50 meter från Bocktensmannens fyndplats.
Det man idag är överens om är att elvaårige Thure Johansson på gården Bocksten, för 75 år sedan, hittade kvarlevorna av en man. Under åren sedan dess har vetenskapen bestämt att mannen dog under medeltiden. Fyndplatsen ligger längs via Regia, huvudvägen från Varberg (som då var danskt) mot Sverige. Kroppen hade pålats fast i mossen - två björkpålar och en av ek.
Enligt vår guide, som uppenbarligen har lagt ner stora resurser på forskning, hette mannen Sasser Clemensson och dog vid mitten av 1200-talet. Observera att allt du läser här är enligt "guiden" - som säger sig vara heraldiker - och såsom jag minns hans berättelse. Ok, guiden berättar vidare om hur han på ett av de första originalfotografierna av fyndet observerar en liten sköld på klädedräktens bröst - som senare tycks ha försvunnit. Av allt att döma berättar den att han tillhörde helgeandsorden. Skölden består också av två bokstäver, mannens initialer. De kan vara "S.G.", "S.C." eller "S.O.". Som en svensk Robert Langdon ger sig guiden av till Rom och Vatikanens bibliotek. Han hittar tre munkar från den här tiden som skulle kunna passa. Men av olika anledningar kan två av dem uteslutas.
Sasser Clemensson ska med påvens välsignelse ha varit på väg att installera sig som ärkebiskop i Sverige. Vilket inte gillades av varken den svenske kungen, Valdemar Birgersson, eller den danske, Erik Klipping. Själva mordet skedde på ett närbeläget värdshus och metoden var förgiftning med arsenik. Pålarna användes för att inte liket skulle flyta upp till ytan i vad som då var en göl.